Handelshögskolan i Stockholm - Tengbom

Handelshögskolan i Stockholm

Florens i exil

Fakta om projektet

Uppdragsgivare:

Handelshögskole- föreningen

Plats:

Sveavägen 65, Stockholm

Färdigställt år:

1925

Kulturklass:

Blåmärkt av Stockholms Stadsmuseet

När Handelshögskolan i Stockholm invigdes 1925 blev det ett statement för en ny syn på akademisk arkitektur. Bakom ritningarna stod Ivar Tengbom, en av 1900-talets mest inflytelserika svenska arkitekter. Med influenser från italiensk renässans och viljan att förankra uttrycket i svensk tradition formade han ett hus som än i dag sätter tonen för högre utbildning i Sverige.

Handelshögskolan i Stockholm (HHS).

Foto: Peter Nordahl / IBL Bildbyrå

Flytten från Brunkebergstorg till

Sveavägen

markerade ett nytt kapitel för den unga högskolan – och ett stort ansvar för Ivar Tengbom. Här skulle utbildningens ambitioner få fysisk gestalt. Skolan skulle inge förtroende, stå stadigt i sin samtid och signalera både seriositet och internationell närvaro.

Tengbom såg arkitekturen

som en möjlighet att visa vägen. Det nya huset blev mer än en skola. Det blev ett tyst, men tydligt, uttryck för framtidstro.

Renässansinspiration

Gestaltningen hämtade inspiration från florentinska palats, med en tredelad fasad – sockel, mittparti och krön – som ger byggnaden stadga och rytm. Men Ivar var ingen nostalgiker. Han ville tolka, inte kopiera. Genom materialval och proportioner hittade han balansen mellan det klassiska och samtida. Fasaden murades i brunrött Helsingborgstegel med detaljer i sandsten, kalksten och svart granit. Hörnens pelararkader och den monumentala portalen med intarsia i kalksten ger en högtidlig entré: sober men välkomnande.

Miljö för framtida ledare

Interiören präglas av samma tanke: att förena tradition med funktion. Och med sina mörka träpaneler och höga fönster är aulan fortfarande en av byggnadens höjdpunkter. Allt från inredning till ljusinsläpp har valts med omsorg för att skapa en miljö som uppmuntrar till koncentration och respekt för kunskap. Tengbom visste att miljön påverkar hur vi beter oss. Här ville han landa en plats som formar såväl akademiker som framtidens ledare.

Fotograf okänd. Skapad: 1911. Objekt-ID: Stadsmuseet i Stockholm, fotonummer C 1815.

Ett hus som rymmer både historia och framtid

Byggnadens kanske mest iögonfallande drag – burspråket och kupolen mot Observatorielunden – berättar mycket om Tengboms sinne för rumslighet. I den cylinderformade aulan som flankeras av doriska kolonner ryms 300 åhörare. Ett högtidligt rum där ljus, akustik och material möts i omsorgsfull balans. Ovanför aulan reser sig bibliotekets boktorn med fyra cirkulära våningsplan inuti kupolen. Specialritade bokhyllor och läsplatser med utsikt över staden bidrar till en miljö där kunskap får växa i flera riktningar samtidigt. Spiraltrappan som binder ihop våningarna förstärker känslan av att röra sig genom ett eget mikrokosmos av studiero.

Respektfulla tillbyggnader

Under årens lopp har byggnaden utvecklats, alltid med respekt för originalet. På 1970-talet tillkom en ny sydlig flygel av arkitekt

Åke Ahlström

(1918-2001). En västlig flygel mot Saltmätargatans nordligaste del byggdes 1976, där aulan fick sällskap av moderna föreläsningssalar, däribland den tekniskt avancerade KAW. Det intressanta? Denna tillbyggnad ritades också av Tengbom – nu i form av Tengbom arkitekter, Sveriges äldsta arkitektkontor och en direkt förlängning av det kontor Ivar Tengbom själv grundade

1906

. Att samma arkitektkontor som ritade originalbyggnaden också varit med och utvecklat den vidare, nästan ett sekel senare, är en ovanlig men vacker spegling av vad arkitektur kan vara: ett samtal över generationer, byggt i tegel, trä och tanke.

Fastigheten är blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm. Det är den högsta klassen och innebär ”att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden”

Mellan tradition och framsteg

Vill du förkovra dig i Ivars verk? Läs denna fantastiska avhandling av Anders Bergström.

Även om Handelshögskolan ofta förknippas med klassicism är Tengboms tolkning långt ifrån dogmatisk. Han verkade i en tid av förändring. Funktionalismen låg runt hörnet och i spänningen mellan det beprövade och det nya hittade han byggnadens särskilda kraft. I dag står Handelshögskolan kvar som ett av Tengboms mest betydelsefulla verk. Ett hus som inte valde mellan dåtid och framtid utan höll båda i handen.

Kontaktperson

Mia Lindberg

Vill du prata med en historienörd?

mia.lindberg@tengbom.se

+46 8 410 354 93